Installationen ‘Bikupan’ längs Gröna stråket i Lund
Ny miljöpsykologisk ljusstudie av LTH visar på svårigheterna med att enkelt definiera krav för belysning som också gör anspråk på att förutom ge tillräckligt med ljus också tar kvalitativa hänsyn.
Det innovativa ljusprojektet ‘Gröna stråket’ i Lund har ingått som en del av Lighting Metropolis living labb, där såväl Lunds kommun som Lunds universitet medverkat. Syftet med den nya studien var att genomföra upplevelsemätningar på ett gång- och cykelstråk i nordvästra Lund och därefter genomföra en intervention varefter nya upplevelsemätningar genomfördes. Förmätningarna användes som ett underlag för de belysningsplanerare och ljusdesigners som genomförde interventionen. Forskargruppen miljöpsykologi genomförde dessa mätningar i samarbete med Lunds kommun och analyserade därefter insamlade data.
I förmätningarna ingick totalt 78 personer, 49 kvinnor och 29 män mellan 19 och 84 år, och i eftermätningen ingick 67 personer, 40 Kvinnor och 27 män mellan 11 och 82 år
Resultaten från förmätningen visar att man generellt sett är ganska nöjd med belysningsförhållandena längs sträckan. Bryter man ned detta kunde det konstatera att vid fyra av fem mätplatser är det generellt så att man upplever belysningen som ganska stark och att man ser bra i belysningen, medan deltagarna är ganska neutrala i förhållande till hur behagligt ljuset är. Vid en mätpunkt är förhållandet det omvända. Här upplevs belysningen som behaglig men å andra sidan upplevs belysningen mindre stark och deltagarna tycker inte att man ser så bra i belysningen. Detta avspeglas också avseende värderingen av den visuella tillgängligheten. Avseende försökspersonernas känsloskattningar håller dessa sig på en relativt positiv nivå vid de olika mätpunkterna, med en liten nedgång vid den sista mätpunkten.
Baserat på resultaten gavs följande råd till ljusplanerarna:
”Vid förändring av ljusmiljön bör man eftersträva att ha tillräckligt med ljus och se till att detta är så behagligt som möjligt. Mätpunkt 1 – 4 behöver ses över angående behagligheten hos belysningen och vid mätpunkt 5 behöver man undersöka hur man kan bibehålla det behagliga ljuset men öka den visuella tillgängligheten. Vidare kunde det även konstateras att användare upplever belysningen som ganska väl avbländad vid samtliga platser, men allra mest vid mätpunkt 5. Kallast ljus upplever man vid mätpunkt 3. Kanske kan detta ge vissa ledtrådar vid utformning av ny belysning längs sträckan.”
Därefter genomfördes förändringar längs sträckan och den bedömdes återigen under den mörka årstiden. Resultaten av eftermätningen visade att generellt längs hela sträckan upplevde försökspersonerna den signifikant mer trivsam, mer intressant, och mer bekväm att gå.
Vid tre av de fem mätplatserna upplevdes belysningen som mer behaglig, vid en förelåg ingen skillnad medan vid en mätplats upplevdes belysningen mindre behaglig. Avseende hur starkt ljuset upplevdes förelåg det ingen skillnad vid två mätplatser, medan en upplevdes ljussvagare och två ljusstarkare.
Belysningsplanerarna har arbetat med såväl ljusstyrka som avbländning vilket resulterat i att helhetsupplevelsen av sträckan har förbättrats. Emellertid är skillnaderna betydligt mindre för de enskilda mätplatserna. Intressant att notera är att mätplatsen som upplevdes som mest ljusstark vid förmätningen vid eftermätningen upplevdes som minst ljusstark vilket i sin tur påverkade behagligheten. Platsen upplevdes behagligare när belysningen upplevdes som mindre stark.
De generella resultaten bör tolkas försiktigt då de flesta av försökspersonerna var boende i området och förändringen i sig kan påverka upplevelsen.
Sammanfattningsvis konstaterar studien att information om människors upplevelse av belysning längs en sträcka kan vara en faktor som ljusplanerare bör ta med i samband med förändringar av belysning längs gång- och cykelvägar.
Studien ‘Gröna stråket – En studie före och efter förändring av belysningsförhållanden’ är utförd av Thorbjörn Laike, professor i Miljöpsykologi, Institutionen för arkitektur, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet
